Jag försöker få ordning här i lägenheten. Men det är inte kul när man bara vill flytta. Att ha alla sina kläder och prylar i kassar är ingen hit heller men hellre där än i garderober. Jag vet att det låter galet men om jag börjar fylla alla utrymmen med allt onödigt som man samlat på sig så känner jag att jag är "fast". Löjligt men saker kan faktiskt göra en mindre flyttbar. Jag har börjat rensa ur som bara den. Jag gör mig av med kläder, prylar, make up, parfymer.. ja rubbet! Jag har blivit väldigt radikal och vill bara känna mig fri. 

Hm.. Nåja det blir nog bra med det där. Men nu vill jag flytta någonstans där jag känner mig hemma. Lite mer mitt och med lite mindre onödiga grejer :D

Jag har nästan aldrig bott helt själv. Skulle vara trevligt att ha mitt eget lilla casa. Man måste väl inte bo ihop för att man är ihop? Eller hur fungerar det med förhållanden? Finns det några regler? Skulle man anses vara en enstöring? Måste söka efter svar på internet, kolla om det finns andra som mig; halv konstiga människor.

Helst skulle jag vilja flytta ut på landet och bo i en söt liten stuga. Men jag skulle nog tycka att det var lite läskigt på kvällarna att vara helt själv; jag är ju ganska mörkrädd. Så jag antar om jag ska bo ute i den här söta lilla stugan på landet utan pojkvän med rädsla för mörkret att jag helt enkelt måste skaffa en hund. En hund som kan skydda mig och hålla mig sällskap. Men då blir det ett annat litet problem. Jag ska ju jobba heltid och inom butiksvärlden handlar det om knasiga tider och sena kvällar. Så då måste jag betala någon som kan ta hand om min hund när jag inte är på plats i min söta lilla stuga. Så rent ekonomiskt kanske det är bättre att ta med sin pojkvän ut i stugan och låta honom bo där?!

Synd på hunden dock!

God kväll..