Okej.. Nu är jag rädd!

Efter ett mail igår från Tomas far som är bosatt (enligt oss) högt uppe i Norrland så har denna dag tagit sig så här;

Tomas far tycker att Tomas ska flytta upp till Norrland och skickade med en länk som tog oss till en ung kvinnas blogg som har lämnat Göteborg och storstadsliv för lugnet i det norra och för att ägna sig åt smyckes-tillverkning.

Tomas läste lite ur hennes blogg och var sedan tyst en liten stund..

Sen tillade han i något i stil med: Jag vill ha barn!

"Ursäkta" frågade jag och tittade lite frånvarande upp från mitt viktiga facebookande.

"Ja alltså titta vad nice Iza, Hon uppskattar små saker som att ha ved i brasan för att få värme. Sådant som hon helt tog för givet i Göteborg. Förstå vad härligt! Uppskatta små saker och... åka scooter! Jag vill flytta till landet, kanske inte nödvändigtvis Norrland men ut på landet. Skaffa barn och åka scooter.

Jag: Vad ska vi göra där då?

Tomas: Ja du ska tillverka smycken.

Jag: Och du?

Tomas: Jag ska åka scooter.

Jag: Men vi är inte mogna för barn Tomas. Du har inte ens tålamod att sitta hemma med mig nu när jag är sjuk och om du får barn måste du ta hand om barnet om det är sjukt. Man kan inte bara dra ut och köra volley boll. Sen om vi ska skaffa barn så vill jag att du ska avguda min mage och tiden innan barnet. Finnas där liksom.

Tomas: Ja kanske sista månaderna när magen börja växa och sen så är det faktiskt många som jobbar när de är gravida.

Jag: Jag har aldrig sagt att jag inte ska jobba.

Tomas: Fatta vad fett och åka scoter hela dagarna.

Jag: Tror du inte du tröttnar på det efter ett tag då?

Tomas: Ja det förstås..

SLUTDISKUTERAT!