Idag har jag hållit min första engelska lektion. I en månad ska jag varje dag undervisa en kvinna här i Cadiz. Det är bara en timme varje dag men vi behöver alla pengar vi kan få så vi är glada.

Det gick helt okej antar jag.. Jag var nervös och oförberedd men Tomas har peppat mig så jag känner mig okej :)

Sen har man ju världens gulligaste mammi som då och då sätter in en slant till mig o Tomas <3

Idag fick jag ett meddelande på skype;

'[18:28:15] monica thorssell: Ni gillade ju grillad kyckling. Jag satte in 200 kr till dig så kan ni gå o köpa en nygrillad eller nåt liknande o kanske jordgubbar o nåt mer. 

Även min pappa sätter också in en slant till oss när det behövs som mest! Det betyder så mycket.. Jag ber aldrig om pengar och det gör inte mina syskon heller. Vi är inte uppvuxna på det viset så det känns alldeles extra när man får en slant av de som bryr sig <3

Just nu har vi ser vi lite oroligt på framtiden rent ekonomiskt. Det löser sig, självklart! Men i detta nu så finns det ju såklart en viss oro. Mest i lilla Tomas som är lite mer realistiskt än mig.. Men som sagt det brukar alltid lösa sig. 

Just nu njuter jag av ett billigt men oerhört gott bubbelrose medans min oerhört snygga karl steker köttbullar!

Viva la comida de Suecia.. Eller något :D