Vilken helg!
Efter en lång jobbnatt så vaknade jag upp på lördagen som var Tomas stora dag. Det spöregnade men vi tvingade oss ut för att handla det sista till kvällen. Jag överraskade Tomas med att smita iväg hem till Virginia och baka en morotskaka. Jag kände att en "tårta" måste man ju ha på sin födelsedag.
Jag var lite stressad när jag gick för jag hade många saker att fixa och väl hemma hos Virri fick jag möta på det riktiga spanska livet. Först fick jag träffa och hälsa på Virris mor o farmor. Virris brorson sprang runt och skrek, deras hund började skälla och jag skymtade fler personer i olika små rum. Jag var helt chockad och försökte mig på att baka kakan mitt i allt det vilda. När jag väl var klar och var helt slut efter lite olika galna incidenter skulle jag bege mig hemåt. Hunden flög på mig, ungen skrek och slängde cornflakes på golvet. Virris mor och farmor vinkade och pratade med mig på spanska. Det sista Virri sa: Det är ganska vilt här... Ja tänkte jag och stack så fort jag bara kunde hem till vårat lugna lilla palats.
Födelsedagen blev lyckad. Det slutade regna och klarnade upp. Ingen kom på den planerade överraskningsgrejen på taket men skit samma.. Vi hade super trevligt! Alla älskade maten och det som vi hade bakat (även chokladbollar).
Det blev en riktig partykväll och vi kom hem sent med tron att vi tappat bort våra nycklar. Vi väckte Nicky och ramlade in i hennes lägenhet. Efter många om och men hittade jag våra nycklar i min väska- Smart!
Sen var det bara att bita ihop och gå upp (igår) efter några timmars sömn. Vi skulle på marknad i en annan stad. På väg till tågstationen, mötte vi Virginias farmor. Den söta tanten satt på en bänk med en annan släkting och var glad att se oss. Vi hälsade artigt och Tomas utbrister på spanska: Jag är mycket bakfull. Okej.. Det här är så typiskt Tomas, han är fan helt galen :) Virginias vänner kunde knappt hålla sig och jag hörde dem mumla : herregud han sa att han är bakfull till hennes 80 år gamla farmor. När vi gick därifrån började jag förstå hur jäkla kul det som hade hänt var och berättade för Tomas. Vi skrattade så tårarna rann nerför kinderna och begav oss mot tågstationen.
En av oss missa tåget, vi fick åka taxi och det var en massa strul innan vi kom fram. Men väl framme, wow vad häftigt det var. Massa folk i fina kläder, musik, hästar, karuseller, partytält och en massa mer. Vi stannade tills jag inte orkade stå på benen längre och rörde oss hemåt.
Idag vaknade jag av att Tomas bet mig hårt i pannan. Helt sjukt var det och jag skrek som en stucken gris. Han drömde något konstigt.. Tror vi behöver ta det lite lugnt nu några dagar :)








Inga kommentarer:
Skicka en kommentar