Förra veckan var det mycket som hände: Min syster med pojkvän kom på
besök, Tomas åkte hem, Min syster och hennes pojkvän åkte hem.
Det var kort sammanfattat.
Vi hade en härlig vecka med sol och bad. När det var dags för Tomas att åka hm så hände något med mig. Jag grät floder och började förstå att vårat lilla äventyr, liv här i Cadiz är slut. Lite "tillbaka till verkligheten". Det var oerhört smärtsamt och det gick inte att hålla tårarna inne. Tomas tröstade mig så gott det gick och sa att det bästa var om jag inte följde med till stationen för ett "sista farväl". Det var ett smart drag. Jag hade legat som en pöl på marken och inte förmått mig att tänka klart samt/eller realistiskt.
Jag är väldigt glad att syster var här några dagar med mig efter så jag kunde samla mig och tänka på annat. Vi strosade runt i Cadiz, åkte på en liten båtresa och shoppade lite (inte jag!).
Sen åkte vi på fredagen till Sevilla och spenderade en natt där. Sevilla är ju hur mysigt som helst! Jag har trott att det inte var så mycket att se där, vilken miss! Super mysigt!
Vi hade en trevlig kväll med god tapas och av ren tur råkade hamna på en "folkfest" på ett torg där vi fick se flamenco och annat skoj.
Jag måste tillägga gällande mode att det fanns många coola lirare i Sevilla. Många tjejer var grymt klädda. Lite bohemiskt men ändå väldigt chict. Vida fladdriga byxor i silke material med någon liten söt spets topp till samt magen bar. Jag vill också gå runt med bar mage. Men tyvärr så vill nog inte andra det! Hahaha.
Sen var det hemfärden för mig på lördagen. Smärtsamt och jobbigt! Vi snyftade farväl till varandra på tågstationen och väl hemma, utmattad som jag var, gick jag och jobbade hela natten på Nahu.
Nu orkar jag inte mer några fler farväl känner jag. Men fler blir det, jag kommer ju förmodligen glida hem snart.
Det var kort sammanfattat.
Vi hade en härlig vecka med sol och bad. När det var dags för Tomas att åka hm så hände något med mig. Jag grät floder och började förstå att vårat lilla äventyr, liv här i Cadiz är slut. Lite "tillbaka till verkligheten". Det var oerhört smärtsamt och det gick inte att hålla tårarna inne. Tomas tröstade mig så gott det gick och sa att det bästa var om jag inte följde med till stationen för ett "sista farväl". Det var ett smart drag. Jag hade legat som en pöl på marken och inte förmått mig att tänka klart samt/eller realistiskt.
Jag är väldigt glad att syster var här några dagar med mig efter så jag kunde samla mig och tänka på annat. Vi strosade runt i Cadiz, åkte på en liten båtresa och shoppade lite (inte jag!).
Sen åkte vi på fredagen till Sevilla och spenderade en natt där. Sevilla är ju hur mysigt som helst! Jag har trott att det inte var så mycket att se där, vilken miss! Super mysigt!
Vi hade en trevlig kväll med god tapas och av ren tur råkade hamna på en "folkfest" på ett torg där vi fick se flamenco och annat skoj.
Jag måste tillägga gällande mode att det fanns många coola lirare i Sevilla. Många tjejer var grymt klädda. Lite bohemiskt men ändå väldigt chict. Vida fladdriga byxor i silke material med någon liten söt spets topp till samt magen bar. Jag vill också gå runt med bar mage. Men tyvärr så vill nog inte andra det! Hahaha.
Sen var det hemfärden för mig på lördagen. Smärtsamt och jobbigt! Vi snyftade farväl till varandra på tågstationen och väl hemma, utmattad som jag var, gick jag och jobbade hela natten på Nahu.
Nu orkar jag inte mer några fler farväl känner jag. Men fler blir det, jag kommer ju förmodligen glida hem snart.
Igår låg jag inne hela dagen. Jag städade och tvättade men gick inte ut. Behövde lite chillidill tid för mig själv. Dessutom har jag så jäkla ont i en visdomstand, avskyr dem. Usch!
Saknar Tomas.. Men jag är väldigt glad för att han tog ett beslut för sig själv. Jag hade givetvis velat ha honom kvar de sista två veckorna vi har här. Men han ville inte. Man ska leva sitt liv som man själv vill och inte som andra vill <3
Fint skrivet o fina bilder. Förstår de smärtsamma avbrotten men tänker så här: de måste ju finnas där annars hade det tidigare upplevda inte varit något av värde.Livet är en dans på knivens egg.( har inte kommit på det själv men känns som det kunde varit jag.)
SvaraRaderaDet här kommer att finnas med er i framtiden, upplevelser ni inte skulle vilja vara utan.
Mamma?
SvaraRaderaStående applåder för väldigt vackra ord... för både kommentar och text med bild. Ser ut att ha det fantasktiskt där du är och hoppas du njuter av tiden. Ti corazon
SvaraRaderaHej Iza! Förstår att det känns tomt utan din älskling, men det är ju bra att få längta efter varann ibland, då känns det sådär lyxigt när man får träffas igen! Att resa och uppleva saker tillsammans ger minnen för livet och man lär sig så mycket om sig själv och varandra. Att dela minnen av upplevelser är något som (iaf för mig) betyder mycket när det blir mer "vardag".
SvaraRaderaHoppas ni får till ett fint album med favoritbilderna sen, som ni kan titta i och minnas tillbaka. Bilder är magiska, de för en tillbaka till känslan. Hoppas vi ses nåt i sommar, ska bli roligt att höra om ert äventyr! Kramar/Jessi
Jessi, tack för din kommentar!!
SvaraRaderaDet är väldigt sunt och nyttigt att vara ifrån varandra lite. Faktiskt lite skönt att vara ensam också :)
Så fort jag kommer hem ska jag avluta mitt USA album och påbörja ett Spanien album. Jag har ju lärt mig av mästaren hur man gör ;)
Klart vi måste ses!! Vore oerhört roligt att åka till Linköping och få se lite mer av er stad <3
Stor kram från södra spanien